Kapitel 31
Hade väl egentligen aldrig trott på spöken.
Såg det mest som ett sätt att spela på andras känslor för att samverka i något sorts spratt.
Men för mig var det aldrig mer än så
fram tills då gatorna ändrade skepnad
och allt forna kom ikapp mig.
Kapitel 30
Jag känner att jag levt
(flera liv)
Gator i en och samma stad som en gång förtärt mig
men även de som har lärt mig -
att livet är ett jävla skämt
men ett skämt man ska dela.
Minnesutställningen på sociala medier.
Gestaltar och föreställer mitt liv så abstrakt
och utan djup.
Spar de fina teknikerna och färgerna -
till den som bad om det.
Gatorna i en och samma stad
vill visa mig vad jag var och vad som valdes bort.
Jag känner att jag levt
men till någons måttbeställda standard
som inte är min egen.
Idag känner vi igen varandra utifrån profilbilder
- jag och du, samma men olika.
Så lika.