Jag har gått för långt och kan inte sluta gå
för hjärtat sitter utanpå, slår inte som det brukar slå.
I ett ensamt rum blir en sekund till tusen år för ljus att nå så djupa sår.
Så jag sjunker lite lägre för varenda gång jag vänder om
men jag vänder om, än en gång.
Orden fastnar halvvägs och jag vet inte hur jag bär mig åt
det är samma gamla visa men jag vet inte vad det är för låt.

Allting börjar om, jag kan börja om.
Jag behöver hela mig, så jag kan ge dig hela mig när allting börjar om.