Våren kom, som alltid i maj.
Så gjorde även mitt samvete.
Förbannat.

Hållit mig borta från dårar och ord,
inget ska påminna mig om detta skavsår
som skaver som nyinköpta skor.
Men det är inte jag, utan det är hon-
hon som går i mina skor.
Men det är fan jag som får blöda!

Håller fasaden.
Du ska aldrig få se hur du påverkar mig.
Hur displayen lyser upp, hur jag.
Du ska aldrig få en lina vit som så i mina drömmar.
Aldrig ska dina blomster blomma.
Detta ska jag vinna

- jag och min vita ektorp divan.