Spränga i berg
Den dagen.
Slutet på "oss"
och början för oss.
Sa inte mycket
men lät tystnaden tyda känslan.
Besviken,
men oerhört lättad
över att veta
att jag är odödlig.
Som en jävla demonstrant.
Jag bryr mig inte.
Jag brydde mig, enormt.
Fick mig att gå i gamla fotspår
och älta.
Älta dig & mig -
som förevigt varit dödsdömd.
Aldrig älskvärd, aldrig vackra.
Men den dagen
fick tystnaden tala.
Kommentarer
Trackback
