Kvinnan ser på mig. Hon skådar mig på det där patetiska sättet en främling som försöker vinna tillförletelse gör. Hon tar fram sitt anteckningsblock och penna, ser på mig igen och frågar "Hatar du henne?" Jag svarar tyst att jag aldrig hatat någon så mycket i hela mitt liv. Det bränner till inom mig, jag skäms över känslan. Jag som en gång i tiden hade älskat henne...