Kapitel 27
Det kände ungefär som om jag vore 8 år och hade gått vilse. I flera timmar hade jag förtvivlat letat efter någon igenkännbar person endast för att upptäcka att de suttit våningen ovanför mig, nedslagen i fotöljen, helt ovetandes om att jag varit försvunnen.
Kommentarer
Trackback