Min far ringde idag, skakade lite vett i mig och fick mig äntligen att tänka lite realistiskt. Visst är det inte lätt ännu men jag tänker inte lika slingrigt längre, utan håller mig innanför vägkanten. 18 dagar kvar, då ska jag ha beslutet med mig hem till "landet lagom är bäst" där jag förmodligen kommer att stanna ett tag framöver. ANNARS: Just städat klart mitt och au pair's familjens hus, solen glassar och det gör öven gårdagens glassrester i min mage. Verkar även som att jag slipper jobba imorgon, det betyder att jag kan dra in till den sociala delen av Norge redan ikväll, så fort Maria gett mig lite klartecken ^^,