En liten ros med ett hål i sin själ
som gjorde rätt men av dåliga skäl.
Hon hade drömmar om status och flärd
men hon blev slav för sitt eget begär.
Hon vet inte vad hon känner för,
lågan slocknar utan tändstickor.
Du är bäst nu men du var bättre förr
men våra brister gör oss till människor.

Lilla Lady

Den lilla staden fick knappast ett farväl.
När andra nöjde sig sprang hon iväg.
Hennes ord var ett laddat gevär
och hon sköt på framtida besvär.
Hon hade guld nog att bygga ett berg
men lilla rosen hon saknade färg.
Du är bäst nu men du var bättre förr
men våra brister gör oss till människor.



Jag gillar att du säger vad du tycker
men det du säger att du tycker säger inte så mycket.