00:41

Jag har inga starka armar att bära dig på och jag är inte mycket, inte mycket att titta på.
Men du kommer aldrig att behöva ljuga igen och du kommer aldrig behöva se mig ligga död på vägen.

Så många broar jag bränt, ingen tog mig riktigt över, nej.
Men jag går inte isär när jag går med dig.
Så många vänner jag känt men ingen som jag riktigt behövde, nej.
Jag har aldrig varit normal, bara när jag går med dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0