hej dagboken

Du är död för mig.
Men det hade jag missat, fullständigt magplask.
Fnittrade som fjolårstjejen jag då var
och sökte synonymer till synonymer, missade punkter och avslut.
Helst ska det bara vara orört och cleant.

Sen kom den varningsignal jag väntade och magplask blir till brutna ben,
årets romans skakar och reser iväg utan omsorg.
Med hål i mina fickor och vikta sedlar står jag på avfarten och vinkar farväl
utan framförhållning - magplask, benbrott och har värre mått.

Men död ska han förbli.
Jag trotsar din vita uppenbarelse, känslan av att höra till.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0