Jag kan inte påstå att jag känner mig rofylld,

mer som en 49:a, en förlorare.

Lyssnar på välskrivna rader av en man som ger perspektiv.
Hade kunna se mig brinna,
flyga höjder från kopparklint, högre tankar.

Räknar chanserna jag haft till att dra mig ur.
Ser ner på mina blodiga händer
- kan inte torka av dom.

Fortsätter lyssna
på texter skrivna av någon mycket värre.